You are currently browsing the tag archive for the ‘Magnus Helgesson’ tag.

Image header

Denna rubrik är ett upprop om bättring till mig själv, att ta mig i kragen och göra! Att inte bara tänka att jag ska, utan att faktiskt göra! A C T I O N !

Detta gäller på alla fronter! Från att plugga, till jobbet, till STRAIGHTAHEAD, till träning till mina nära och kära! Jag gör mycket men känner allt som oftast att jag borde kunna göra mer. Hjärnan är som en evigt brinnande masugn av idéer och ”att göra listor” så jag blir frustrerad av att inte se mer resultat.

» Plugga, plugga, plugga and get a degree
» STRAIGHTAHEAD, get moving forward
» Fixa och trixa hus och hem. Byggprojekt
» Lära sig mer, bli ännu bättre på sitt jobb
» Läsa mycket mer
» Träna mer, bättre, intensivare och klokare
» Mer tid med nära och kära, vara en bättre människa
» Bli ekonomiskt oberoende ;-)

Huvudsaken och det absolut viktigaste är att hålla modet uppe, att se det positiva i allt, hur litet det än må vara. Att istället för att tänka hur långt kvar det är till målet, istället tänka hur långt jag kommit sedan jag började sträva.

Book heading

I Pulp Fiction citerar Jules Winnfield gamla testamentet, närmare bestämt ur Ezekiel 25:17, ”The path of the righteous man…” osv.
Det får helt enkelt markera starten på min egen bokrecension och boktips.

Jag ska inte citera bibeln men däremot försöka recensera den bästa bok jag läst på länge, Magnus Helgessons, Framgång lämnar spår.

Boken börjar inspirerande och berättande om hur Magnus själv, från mycket unga år utvecklades till en entreprenör.
Visst, när man läser att han redan som 12-åring drev sitt första företag och själv närmar man sig 45 så slås man av tanken att man är lite sent ute…
Det får man skaka av sig och inse att det aldrig är för sent!

Boken fortsätter med bra, korta och lättlästa kapitel. Allt ifrån tips för att komma upp på morgonen till att reda ut hur man kan konkretisera sina mål och drömmar till att staka ut vägen mot just dem.

Varje kapitel avslutas med en frågeställning, en eller flera frågor som är till för att just konkretisera det man tänker, från tanke till papper. Därifrån är det nog mycket enklare att hitta metoder för att uppnå sina mål och drömmar.

Framgång lämnar spår

Boken får av mig hela rating för innehållet och för lättlästheten.

För att variera mig i mitt läsande så har jag börjat läsa en kriminalroman,
Mördaren i folkhemmet av advokaterna Lena Ebervall och Per E Samuelson.
Boken bygger på ett av Sveriges mest kända rättsfall, morden på 10 åriga Gerd 1939 och mordet på Rut Lind 1959 även kallat Fjugesta mordet.

Mer om denna bok och fallet kring den påstådde mördaren, den 11-faldige SM guldmedaljören i terränglöpning, Olle Möller i ett framtida blogginlägg.

Byråkrati headning

Byråkrati och onödigt administrativt pappersarbete…
Arbetsförmedlingen vill att man ska ta jobb även utanför sin kommun där man är skriven, det är ett krav att kunna pendla för sin brödföda. Vilket jag kan förstå till stora delar, beroende på omständigheter och pendlingsavstånd.

Skattemyndigheten vill å andra sidan, uppenbarligen, med sina blanketter och paragrafrytteri göra det så omständligt som möjligt att dra av och få tillbaka för sitt pendlande, och då är det ändå bara en bråkdel man får tillbaka.

Visst! Nu vart jag granskad så det är extra mycket papper och information som Skatteverket vill ha in, men några frågor som förvånar…

  • Har du åkt samma bil hela tiden? Vad spelar det för roll?
  • Hur mycket drar bilen per mil? Meningslös fråga!

Det är ju ett schablon avdrag på 18.50 kr/milen, om jag sedan väljer att åka en Ford F-10.000 FXDL Super Mycket Turbo Motor, som drar 10 liter milen, då får jag ju skylla mig själv!

Nåväl, istället för att gnälla här ska jag nu istället, skriva ut kontoutdrag, förklara med hjälp av busstider, tågtider e.t.c. att jag tjänat minst två timmar per dag att åka egen bil, scanna in och redovisa mätarställningen på bilen år 2013 och jämföra mot år 2014. Med allt detta gjort så kanske, kanske får jag tillbaka en liten, liten del av det jag lagt ut.

Dalarnas Högskola heading

Vad ska jag säga, snigelfart är bara förnamnet…
Likväl har jag återigen tagit tag i sista inlämningen, delmoment 5 för kursen IK1061 Publicering på internet.
Jag utgår ifrån att den är klar inom ett par veckor och att jag då kan få en nytändning med en ny kurs i programmet Utveckling av e-Tjänster.

Nästa delkurs jag väljer att läsa i programmet kommer med alla sannolikhet bli RV 1010 Nätjuridik. Ett ämne som inom mitt yrke och min ”nisch” inom IT är högaktuellt. Detta gäller då speciellt användandet av molntjänster inom skola och utbildning. I skottlinjen har väl Google Apps For Education stått, men även Office365, Dropbox, ICloud med flera har fått sin beskärda del av förbud och regleringar från framförallt Datainspektionen.

Min åsikt i frågan är att juridiken tar livet av tanken med molntjänster för skola och utbildning. Det är inte och har aldrig varit en skolas tank att spara och skicka personuppgifter till och från en molntjänst.
Det är ett tänkt som ett verktyg i lärprocessen. Att dela dokument, att dela arbetsytor, enkel åtkomst till ljud, bild och video, realtids dialoger mm.

Problemet verkar ligga hos tjänstemän, lekmän, dåligt insatta jurister, och andra som jag uppfattar har byggt upp egna förutfattade meningar om molntjänster och i vilket syfte skolan har tänkt använda dem.

Hur det än är och hur mycket man nu kommer in på just molntjänster i kursen nätjuridik ska jag låta vara osagt, likväl skadar det inte med lite mer juridiska kunskaper i IT djungeln.

Art headeing

Tyvärr har jag idag, den 13/5-2013 har jag tyvärr läst att en av mina favorit konstnärer Hans ”Ruedi”, HR Giger gått ur tiden. HR Giger vart 74 år gammal.

RIP HR GIGER

De flesta kanske skulle känna igen HR Gigers arbete genom alla rymdmonster i Alien filmerna. Personligen anser jag han gjort betydligt större verk än så!
Själv kom jag i kontakt med HR Gigers konst redan 1985 genom ett skivomslag till det schweiziska bandet Celtic Frost och deras album To Mega Therion.

HR Giger Satan 1
Skivomslaget till Celtic Frost och deras skiva To Mega Therion härstammade från denna tavla. En i mängden av morbida konstverk av HR Giger.
Konstverket heter Satan 1, där djävulen använder Jesus på korset som slangbella.

Jag vill inte verkar viktig eller så men notera att detta var alltså fyra år innan första Alien filmen kom och det skulle ta många år till innan folk började få upp intresse för HR Gigers mörka ockulta och surrealistiska konst.

Jag har alltid inspirerats av HR Gigers och hans teknik, från den marmorerade
airbrushade gråskalan till hur duktig han var i sin surrealistiska men detaljrika konst. Jag har även fascinerats av hans mörka sida och många gånger undrat från vilket djup inom sig HR Giger plockade fram sina bilder?
Jag antar nästan att HR Giger sov hela sitt liv med John Miltons epos, Paradise Lost som huvudkudde :-)

För att påvisa min uppskattning för HR Giger och hans konst, så kan jag även berätta att jag någon gång 1986-87 gick  till en bokhandlare och frågade om konstböcker om och av HR Giger. Efter ett gediget sökande av en bok med HR Giger så beställdes, från USA en bok vid namn Necronmomicon. Det fanns ju inget Amazon.com eller Adlibris.se vid den tidpunkten.
Boken har jag naturligtvis fortfarande kvar och den har aldrig fått plats i en bokhylla… Den är för stor för det :-D

Video line

Veckans Video, snart i var mans mun … dator…
Blockbuster, succé, kulförklarat eller helt enkelt bara en video på hobby nivå.

Notera att av tidsskäl så skippade jag ”intro-grafiken”… Det tar tid nog ändå att få dessa tvivelaktiga inslag klara…

Det känns lite som Veckans Video bara finns med för sakens skull. Att jag gjort det så pass länge i varje inlägg att jag inte vill bryta mönstret, men det kanske börjar bli dags för det… Det känns krystat och utan variation. No good combo!

End header

”Say ‘what’ again. Say ‘what’ again, I dare you, I double dare you motherf***er, say what one more Goddamn time!”

Med rubriken i färskt minne och mina mål och riktlinjer i åtanke så skriver jag nu detta, att blogga ingick inte som en del i mina mål och önskningar, så jag kommer från och med nu att blogga ännu mer sporadiskt.
Det får helt enkelt inte ta upp tid som måste gå på annat. Jag kommer vara nöjd om jag kan publicera ett inlägg i månaden eller ett varannan månad…

Lets face it, det är ju inte några vetenskapliga artiklar ni går miste om :-)

Likaså kommer då ”Veckans Video” att bli ”lidande”… Om man nu kan kalla det lidande och på vecko-basis?
Det får bli movie of the month eller nåt framöver… Fact is, det är inte Uppdrag granskning, Agenda eller ett program på Discovery Channel som uteblir…

En drawback med att blogga med längre mellanrum är väl möjligen den att man då har så mycket man vill skriva, så inlägget blir så långt och tar sådan tid att man själv hinner tröttna på det… Ett bloggens moment 22 :-D

En sista minuten reflektion innan jag publicerar detta inlägg är att inlägget ser svart, mörkt och dystert ut i färgsättningen. Nu var detta inte alls min mening för både utomhus och inombords strålar solen för fullt!

Nu ska jag ta min älskades ♥ råd och få henne att coacha mig i att strukturera, fokusera och genomföra det som är viktigast. På återseende i framtiden.

”Oh, I’m sorry. Did I break your concentration?”
/ Jules Winnfield [Samuel L. Jackson]

Pulp Fiction Icon

Annonser

banana header

Jag tror bestämt jag helt och hållet avstår från att förklara rubriken på detta inlägg. Mest för att jag själv inte har en aning faktiskt. Meningen bara dök upp och jag såg själva rubriken framför mig och det var dags för lite gult i bilderna.

Det behöver inte vara så mycket svårare än så att blogga, tänk på ett ord eller en mening och så vips, så kommer än det ena än det andra att skriva om.

Allt behöver inte vara planerat in i minsta detalj som Sickan sa, inte när det kommer till bloggande iallafall… Så ser jag på det!

Jag förstår till fullo att läsare inte ser seriositeten på bloggen som skyhög, men det känns lite som det kvittar. Det finns så många bloggar som ska vara så seriösa och nischade, det behövs en blogg som min! Jaaa skanderar folket :-)

Med detta sagt, menar jag inte att allt jag skriver är rena rama sörjan eller försök till skoj. Jag skriver om många saker som ligger mig varmt om hjärtat, både sådant som stör mig och sådant som gör mig glad och positiv.
Så allt är inte bara massa ord och meningar som tagits ur tomma intet.

Book Line

Tro det eller ej, men Banana Yoshimoto är faktiskt en flerfaldigt prisbelönt japansk nutida författare, namnet är en pseudonym för Yosimoto Mahoko.
Jag har aldrig läst en rad av hennes författande och denna del ska heller inte handla om hennes böcker, men jag tror ni fattat tanken med rubriken… :-D

Dock ska jag försöka mig på att recensera Malcolm Gladwell och hans bok David och Goliat, konsten att slåss mot jättar.

Malcolm Gladwell

Boken David och Goliat, kosten att slåss mot jättar är till stora delar bra. Vissa kapitel är dessutom riktigt bra. I mina ögon speciellt de som handlar om skola och utbildning sedan var kapitlet om David Boies fascinerande.

Jag kan tänka mig att en viss yrkesår inte uppskattar hans ord lika mycket som jag, men det är ju en åsiktsfråga. Utöver det är jag fullt övertygad att saker, så som dyslexi, med rätt inställning, rätt metoder och mycket motiverande kan vändas till en fördel. Jag önskar alla lyckades!

Likaså är vissa kapitel ganska utdragna och det känns som Malcolm tappar tråden lite. Då tänker på jag speciellt på stycken som handlar om ”the peace movement” i amerikanska södern, kapitlet om Irland och motsättningar mellan katoliker och protestanter och något mer kapitel.
Det känns lite som om Malcolm kämpar med att knyta ihop säcken där…

En stor drawback med boken är de omfattande sidnoterna och framförallt textstorleken på dessa sidnoter. Jag må vara gammal och börja få taskig syn, men till dessa behövdes ju nästan Hubble teleskop för att kunna läsa.
Utöver det är det ett störande moment (tycker jag) när sidnoter är för långa och omfattande och ibland upptar 1/3 sida. Jag tappar flytet i läsningen!

Sedan har boken ett avslutande kapitel med källhänvisningar som också det är mycket omfattande och där delar av vad som står i dessa källor finns citerade. Det kapitlet känns ganska tungt då texten naturligtvis hänvisar tillbaka till de olika kapitlen och dess personer, händelser, forskning e.t.c.

Summa summarum får boken av mig: 3 stars

Detta var första boken av Malcolm Gladwell som jag läste och jag kommer troligen att läsa fler. Framförallt en bok som heter Framgångsfaktorn.

Det enda lilla, lilla med att läsa Framgångsfaktorn efter David och Goliat är att i den senaste säger sig Malcolm ha reviderat sina åsikter kring vissa saker han skriver om… Det blir lite som att läsa baklänges, men det må vara hänt :-)

Jag har just påbörjat boken Framgång lämnar spår av Magnus Helgesson. Den är lättläst och hittills har det gått i en rasande fart.

Framgång lämnar spår

Jag kommer få all anledning att återkomma till denna bok då det redan några kapitel in i boken känns som en 4-5 på min betygsskala.
Kanske känner ni inte till Magnus Helgesson, men om jag säger Pub-kedjan Harrys, så säger ni nog aha! Han är nämligen grundaren till den.
Med stor sannolikhet läser ni recension om denna bok redan i nästa inlägg.

Företag line

Jag kan inte sluta både irriteras, fascineras och faktiskt bli ledsen över hur ett företag inom utbildning och coaching kunnat på några få år degraderat sig själva till den milda grad att det måste ses som ett straff att vara anställd där.
Det måste ses som rena förlusten och blåsningen att vara kund till företaget.
För att inte tala om de deltagare och studenter till företaget, vars framtid, liv och förhoppningar man leker med, utan en tanke på att leverera det utlovade.

Ett företag i denna bransch, utbildning och coaching, har bara ett värde och det är sin personal och dess kompetens.
De må finnas ett antal datorer, möjligtvis en fastighet som de äger, inventarier etc. Men det enda riktiga av värde är personalens kompetens.
Varför i hela världen väljer man att så totalt utnyttja, pressa, motarbeta och förtrycka personalen? Varför ta allt ansvar och kompetens ifrån dem?

En människa växer genom ansvar och genom utökat förtroende.
Enda anledningen jag kan se för detta beteende är att ledningen med alla sina småpåvar, underhuggare och rena rövslickare är rädda för personalens kompetens och således likt en diktatur måste kväsa den för att deras egen okunnighet inte ska lysa igenom.
logo

Om man läser om bananrepublik på Wikipedia så kan man läsa följande: Bananrepublik är en informell nedsättande benämning på land som uppfyller flera av följande kriterier:

  • beläget i tredje världen, ofta i Latinamerika,
  • beroende av en enda exportvara, eller ett fåtal, i allmänhet en jordbruksprodukt
  • mer eller mindre korrumperad regering, ofta en militärjunta,
  • omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande från utländska stater och/eller företag samt
  • låg levnadsstandard för majoriteten av folket.

Om man bortser från den första punkten att det är beläget i tredje världen, så är det övriga punkterna direkt passande på det företag jag skriver om.

  • beroende av en enda vara, personalens kompetens
  • mer eller mindre korrumperad ledning med mäkta inkompetent ledarskap
  • omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande från riskkapitalbolag samt
  • dålig fysisk och psykosocial-arbetsmiljö för majoriteten av personalen

Det tragiska i kråksången är att detta hade kunnat vara ett riktigt, riktigt bra bolag. Framgångsrikt och vinstgivande, som levererat kvalitet enligt avtal och kanske t.o.m. överlevererat.
Om man bara tagit sig modet att lyssna på kompetent personal, oavsett vad som stått på deras visitkort. Om man tagit del av den enorma kunskap som fanns i företaget hade det kunnat bli hur bra som helst.
Man valde istället att göra någon form av Tyskland ‘ala 1933. Bränn alla böcker och bomma in de lärde, för att sedan befordra de icke tänkande…

Jag är lyckligt lottad som har ett annat jobb idag, men jag tänker på alla de som fortfarande lever med den företagskulturen över sig varje dag. Det tär på psyket att mana sig själv till jobbet under de förutsättningarna. Jag tänker även på vänner och f.d. kollegor som fått gå under mystiska förhållanden, med anledningar påhittade och värre än värsta Disney filmen.

Training line

Detta var nog bland de fyndigaste rubriker jag fått till, eller inte…
Nåväl rubriken får i alla fall symbolisera att det nu ska handla om min träning.

Både gym och löpning går nog över förväntan faktiskt. Det känns som om jag orkar mer och mer och att det funkar bättre och bättre. Det är riktigt kul!

Det är extra kul att det går minst lika bra för mitt ♥ och att vi nu är vid steget att öka distansen till 5 Km vid löppass. Det känns egentligen galet bra :-)

5 Km

På gymet tror jag mig också hittat ett bättre sätt. Snabbare, intensivare pass, utan nämnvärd vila mellan set och övningar.
Passsen blir kortare och man kanske inte hinner med lika många övningar, men man tar ut sig f*n så mycket mer! Noterbart är nog att jag bör öka mängden benpass också. Sist hade jag träningsvärk som kändes i fyra dagar!

I tidningen Fitness har jag och min älskade ♥ också hittat en riktigt nyttig och proteinladdad goodnight drink.

  • 1-2 bananer
  • 2 urkärnade dadlar
  • 4 valnötter
  • 5 dl mandelmjölk
  • 50 g bovetegryn
  • 1 skopa proteinpulver

Kör det hela i en mixer till en slät dryck, avnjut det som en kvälls-milkshake :-)

Det kanske inte låter yummi men det är faktiskt helt OK, till och med gott och det laddar kroppen under natten. Enligt receptet ska det vara kasein protein som är ett långsammare protein men vi använder istället ett proteinpulver som innehåller både vassle och kasein proteiner, but that is good enough for us.

Veckans video line

Bananarama har gjort musikvideos, det har inte jag gjort, men jag har å andra sidan gjort veckans video, så Bananarama vs. Joakim Örndalens blogg, 1-1.

Det finns inte mycket övrigt att tillägga, trägen vinner så håller väl på med Veckans Video ett tag till. Tills jag tröttnar, tills staten censurerar mig eller psykiatrin bommar in mig, vilken som nu kommer först :-D

End line

Som på ett bananskal halkar jag iväg mot avslutningen av detta inlägg…Öhh?

För första gången på länge så är i alla fall 95% av övriga inlägget klart innan jag jag skriver på slutorden. Inlägget är således lite mer linjärt denna gång :-)

Det är fredag och jag ser verkligen fram emot några dagar ledigt, det känns som det behövs. Vädret är långt ifrån 100% bra, men jag får njuta med en god bok, förmodligen lite gym och sällskapet av min älskade ♥ underbara kvinna.

Hmm… Kanske jag borde plugga lite också! Ja banne mig, det får nog bli lite pluggande också! Samt backup av dator och, och, och så har man fullt upp även denna helg! Men först får det bli fredags mys med min älskade ängel ♥

”Don’t Worry, Be Happy”
/ Bobby McFerrin

banana icon

Sidebar graphics and social media links The blog on Facebook Follow me on Twitter Follow me on Pinterest Follow me on Instagram My profile on LinkedIn
Annonser
%d bloggare gillar detta: