You are currently browsing the monthly archive for november 2014.

map-header

41°00′49″ N – 28°56′58″ E

 

Ett angenämt problem som uppstod vid min älskades födelesedag, var att hon fick ett antal resecheckar i present… Det är ju en helt suverän gåva!
Vi har nu en mycket bra början till en underbar resa någonstans i världen.

Om ni undrar var kordinaterna i rubriken går, 41°00′49″ N – 28°56′58″ E, så är det för Istanbul i Turkiet dit våra funderingar på resa går…

En del kanske skulle säga, varför åka till Turkiet och Istanbul? Det är bara massa minareter, böneutrop, basarer och massa folk. Jag säger just därför…

Blandningen av historia, myllret av människor, språk man inte förstår, dofter av kryddor, gränsen mellan Europa och Asien. Det är så spännande tycker jag!

Jag citerar Mick Jagger i texten till låten Evning gown:
-”People say I’m a loner but I like to get lost in the crowds”

ticket-to-istanbul

Har funderingar på om vi skulle checka in på Pera Palace hotel där Agata Christie en gång i tiden började skriva boken Orientexpressen. Kanske onödigt dyrt :-/

Vi skulle istället kunna titta på Hagia Sofia och Basilica Cistern där Dan Browns huvudperson, professor Robert Langdon jagar den onde skurken doktor Zobrist och hans ondskefulla plan, i boken Inferno.

Basilica Cistern finns även med i en James Bond film från 1963. From Russia with love, eller Agent 007 ser rött som den heter på svenska.

Det är ingen panik att välja resmål, men det lutar åt Istanbul. Vi har i alla fall startkapitalet för en resa ut i stora vida världen, bara vetskapen är fantastisk :-)

En annorlunda upplevelse

 

Det var länge sedan jag var på Västmanlands teater, men här om dagen var jag och min älskade ängel där. Det var dock inte för att titta på teater utan för ett evenemang som heter Books and dreams.

Väl på plats i ett välfyllt Västmanlands teater så fick vi bl.a. lyssna på författarna Peo Karlsson, Denise Rudberg, Dogge Doggelito och Camilla Läckberg.

Books and Dreams Västerås 2014

Camilla Läckberg signerar böcker | Yours truley och Dogge Doggelito
Chefredaktör Carina Nunsted, författarna; Denise Rudberg och Camilla Läckberg

Det var både underhållande, inspirerande och gripande att lyssna på författarna när de berättade sina historier. I paus fick min älskade ängel sin specialutgåva av Camilla Läckbergs senaste bok Lejontämjaren signerad.

Själv köpte jag Dogge Doggelitos biografi, Ibland vill man bara försvinna. Han fick dessutom äran att signera den :-)

Medverkande författare var:

  • Camilla Läckberg
  • Denise Rudberg
  • Dogge Doggelito
  • Elin Olofsson
  • Pamela Andersson
  • Charlotte Hågård
  • Peo Bengtsson

Om du får chansen att gå på Books and dreams så kan jag inte annat än varmt rekommendera det! Jag och min älskade ängel fick i alla fall en magisk kväll!

En barbacka paragrafryttare

 

Jag vet jag borde plugga istället för att blogga, men jag måste variera mig. Det blir oerhörda mängder teori och just juridik känns som en värld av förkortningar…

Det är inget snack om saken, det är mycket intressant, men man gör bäst i att ta lite åt gången så man hinner reflektera och sätta saker i sitt sammanhang.
Just nu är det mycket PUL, YFG, TF och OSL som gäller.

Just det, förkortningar! Personuppgiftslagen, Yttrandefrihetsgrundlagen, Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets och sekretesslagen…

Extra valfritt material till RV1010

 

Hur vida jag gör mig skyldig till brott genom att visa listan på extra-material i form av rättsfall kopplat till just IT-juridik ska jag låta vara osagt. Dock är det en bild och ingen länkning till högskolans lärplattform eller så…

Materialet i sin fulla form är dessutom offentlig handling, så det är nog lugnt :-D

Sonuç bölümü

 

Sonuç bölümü betyder epilog på turkiska, om Google Translate fungerar vill säga? Hur det möjligtvis uttalas har jag inte den blekaste aning om…

Om ni vill läsa ett par andra inlägg från bloggen som nämner Istanbul. This is it:

tear-upline

Amor Vincit Omnia – 2014-07-11

Rapport från aphuset – 2014-08-17

tear-downline

Tack för idag, slut för idag, säger bloggen och jag, och avslutar detta inlägg med härliga tankar på främmande land, hand i hand, med min älskade ängel.

”A journey of a thousand miles begins with a single step”
/Lao-Tzu

map1

Annonser

sparkplug2-header

Dålig tändning

 

Jag har skrivit det förr och skriver det igen. Jag kan ibland vara som en gammal moped som inte vill starta. Man vrider på gasen, om och om igen och kickar till förbannelse men tändstiftet blir bara surare och surare. Ingen gnista…

Jag tappar motivation, mål, och syfte. Det är helt enkelt -skitdrygt! Utöver det så blir jag som en vrång gammal gubbe. Knappast till glädje för min omgivning!

Till mitt försvar måste jag säga att det inträffar allt mer sällan i alla fall och konstigt nog oftast på söndagar? Det är inte någon jobbångest utan bara som om någon drar ur pluggen i badkaret av motivation, den rinner ur mig likt en virvel.

Likväl så hjälper det föga när jag påverkar min älskade ängel negativt med min sinnesstämning. Det bästa botemedlet som jag hittat är egentligen gym! I med hörlurar, upp med volymen och på med Rammstein, sedan köra skiten ur mig!

Grejen är den att när man väl hamnat i virveln av energidränering så är det svårt att samla kraften att ta sig till gymet, även om jag vet det är medicinen… :-/

20 år är en lång tid

 

Det är länge sedan jag skrev om musik eller visade ett YouTube klipp på bloggen men nu har det kommit en skiva som jag nog aldrig trodde skulle komma…

Pink Floyd – The Endless River. 20 år efter Pink Floyd släppte skivan The Division Bell, som är en helt otroligt bra skiva, kommer nu The Endless River.

pink-floyd-the-endless-river

Skivan är till stora delar instrumental och består mycket av överblivet material från skivan The Division Bell som nu har producerats färdigt. Skivan kan även ses som en hyllning till bortgångne keyboardisten Richard Wright.

Vilken dag som helst, när jag får tid, ska jag rusa ner till Skivbörsen och shoppa!

Och det dubbla ingenting

 

Kärleken strålar ur hennes förtrollande ögon… Hon är magiskt vacker min älskade ängel. I dagarna fyllde hon jämnt också, grattis min underbara. Jag älskar att dela mitt liv med dig! Jag vill dela allt med dig, härifrån till evigheten.

sofia-birthday

Jag hoppas och tror…
Nej, jag vet att hon är otroligt glad, rörd och väldigt tacksam över uppvaktandet.

Att hon även fick presenter som gav oss ett angenämt problem var väldigt trevligt, men mer om det i ett kommande inlägg :-)

Books and dreams

 

Jag skriver ju allt som oftast om böcker och litteratur och så även denna gång, med en liten twist…
Min älskade ängel beställde två biljetter till Books and dreams. Detta är då en liten författar-turné med bl.a. Camilla Läckberg och Dogge Doggelito.

Hur detta evenemang var återkommer jag till i ett senare inlägg, annars riskerar detta redan långa inlägg att bli oändligt.

Jag hjälpte för bara några dagar sedan min mor att tömma i min bortgångne mormors lägenhet. Min mor och hennes syskon plockade bland möbler och tavlor och allt annat. Själv fick jag plocka lite böcker, för ingen var intresserad av dem.

mormor-books

Jag plockade ihop ett 40-tal böcker av de 100t-tals som mormor hade. En salig blandning av Viveca Sten, Camilla Läckberg, Leif GW Persson, Stieg Larsson, Liza Marklund och många fler.

Jag ska även recensera boken Evangelium enligt Marcus av Marcus Birro. Jag gillar Marcus Birro, mycket för att jag känner igen mig i hans ”ungdom”.
Dock delar jag inte hans religiösa uppfattning och är av den uppfattningen att folk får gärna vara religiösa, men pracka inte på andra det!

Tro i all ära, jag tror på positivt tänkande, positiv energi, men religion tycker jag bara åsamkat människan krig och elände genom århundradena.

Sedan så respekterar jag Marcus i sin tro, alla blir vi saliga på vår tro, sägs det :-)

Jag är dock, som Marcus verkar vara, fascinerad av symboliken som finns inom religioner. Kyrkan har varit otroliga marknadsförare och designers på det viset…

evangelium-enligt-marcus

Boken får av mig 2,5 stjärnor ratingDetta för att jag läst bättre böcker av Marcus Birro och att det känns som vissa upprepningar sedan tidigare.
Likaså tycker jag krönikorna hämtade ur Expressen gör boken lite långdragen. Sedan sist men inte minst så delar jag inte han religiösa uppfattning som han skriver tydligt på slutet i boken. Jag gillar dock Marcus sätt att skriva!

Startkablar

 

Som jag skrev nyss så har jag hittat nån form av tro på positiv energi, att tänka positivt i alla lägen, eller snarare försöka tänka positivt i alla lägen, men det är lättare sagt än gjort alla gånger.
Försöka duger och jag ser blogg och gym som någon form av startkablar.

Nu är ”motorn” up and running och går på alla cylindrar och de små svackorna varar oftast inte mer än en dag, oftast kortare än så och kommer allt mer sällan!

Nu närmar sig helgen med stormsteg och förhoppningen är att få vila lite efter en hektisk vecka! Några punkter finns dock i planeringen för helgen…

  • Min far fyller 70, så min mor och far kommer på lunch.
  • Mina barn fyller snart år allihopa, så planering av presenter
  • Samt det uppskjutna ”projekt rensa garderob och klädkammare”
  • Titta på minst en föreläsning i kursen Nätjuridik RV1010

Nu lämnar jag bloggen därhän för lite kvalitetstid med min älskade ängel!

”Sinnets energi är det viktigaste i livet”
/ Aristoteles

sparkplug-icon

header

Ur suddig synvinkel

 

Löpning, gym och träning i all ära men hur mycket jag än försökt att motionera, så sprang synen ifrån mig! Ungefär 65-70 procent av alla över 40 år lider av ålderssynthet eller presbyopi som det så vackert heter med medicinska termer.

Presbyopi beror på att ögats lins med tiden stelnar. Så det spelar inte roll hur mycket jag går på gym, löper, läser eller för den delen äter morötter :-)

Kontentan är att jag under lång tid, varje eftermiddag/kväll fått en gruvlig huvudvärk. Jag har antagit sedan länge det har haft att göra med mitt jobb vid skärmen och kvällsläsningen. Helt enkelt att min syn inte hänger med längre.

När jag första gången fick låna och prova ett par glasögon av optikern så tog jag en selfie och skickade till min älskade ängel, så här såg det hela ut :-)

sms

Jag är så lyckligt lottad, så glad och så tacksam att hon älskar mig iallafall ;-)

Synad i sömmarna

 

Jag tror att det kommer ta en bra stund innan jag är van, eller att det ens känns normalt att bära glasögon, om än, bara är vid datorn eller när jag läser.

Nu har jag i alla fall ”fått” glasögon som jag skall använda, ett par när jag läser och ett par för jobb vid datorn. It is all downhill from here :-D

me-with-glasses

Nåväl, glasögon eller ej, det stör mig inte utan jag kör på som vanligt!
Jag återkommer i frågan den dagen jag behöver ledarhund eller blindkäpp…

Oskärpa

 

Jag har nu läst ut Tänka snabbt och långsamt av Daniel Kahneman, en bok som kan liknas vid en tegelsten och som jag är lite rådvill hur jag ska betygsätta.

Tänka snabbt och långsamt - Daniel Kahneman

Vissa kapitel är riktigt, riktigt bra och man förstår precis vad som menas och sedan kommer kapitel där jag känner hur jag mest liknar ett frågetecken!

Boken handlar egentligen om hjärnans sätt att fatta beslut, det intuitiva och det kalkylerande och hur pass mycket intuition ofta felbedömer vid beslutsfattande.

I boken skriver Daniel oerhört mycket om sin forskning i och omkring statistik och modeller för processer i hjärnan vid beslutsfattande. Ibland är det klockrent för en simpel man som mig, och ibland känner jag mig så bortkommen i det statistiska och mattematiska så det bara snurrar i skallen… Är jag trögfattad med dyskalkyli?

Boken har fått massor av utmärkelser i bland annat Wall Street Journal, New York Times och The Economist men av mig får boken ”bara” 2,5 stjärnor rating

Anledningen till detta är som sagt att jag uppfattade stora delar av boken som svår, jag är helt enkelt inte tillräckligt smart :-) …sen känns boken väääldigt lång!

Jag har även lyssnat på min första hela bok via Storytel, Leadning with NLP.

Leadning with NLP - Storytel

Boken är skriven av och uppläst av Joseph O’Connor. Boken är hela 2 timmar och 35 minuter lång och den uppläses på engelska. Jag tänker inte här och nu, gå in på vad Neurolingvistisk programmering (NLP) är, utan bara konstatera att ljudbok är kanske inte till 100% min grej.

Jag tänker heller inte betygsätta denna ljudbok, det känns inte rättvist, då jag tror att jag skulle uppskattat innehållet mer om jag faktiskt läst boken.

Första 1,5 timmen gick bra att lyssna, för då satt jag på ett tåg och hade hörlurar på mig. Sista 40 minuterna hade jag Storytel på medans jag jobbade…
Det var ingen höjdare för jag hade inte fokus på vad som sades i boken.

Storytel är bra när man kan slappna av, sluta ögonen och bara lyssna, men jag föredrar att läsa böcker själv. Sedan kan ju Storytel vara bra när synen sviktar :-)

Dags att putsa glasögonen

 

Så här innan avslut så vill jag bara få skriva ut min glädje, min lättnad och min stolthet… ÄNTLIGEN som en rosaklädd Gert Fylking skulle ha skrikit!

ik1061check

Efter en oändlighet (främst beroende på motivationsbrist) så har jag nu examinerat kursen IK1061 – Publicering på Internet på Dalarnas Högskola, i programmet: Utveckling av e-tjänster. It feeeeels good – chalalala, chalalalala…

Nu är det bara att putsa glasögonen och ge sig till 100% i kast med den mer teoretiska kursen RV1010 – Nätjuridik.
Anything you say, can and will be held against you in a court of law :-D

 

Klarsynt

 

Klarsynt och efter noga övervägande så sätter jag strax punkt för detta inlägg…

Innan jag tar av mig glasögonen och kryper ner hos min älskade  ängel så vill jag bara visa något som gjorde mig så glad på farsdag. Tack min underbara barn!

farsdagspresent

Dags att knyta ihop säcken, krypa ner bredvid min älskade ängel och läsa en bit ur boken jag ska börja med: Evangelium enligt Marcus av Marcus Birro.

Väldigt va suddigt det vart? Just fan! Jag tog ju nyss av mig glasögonen :-/

”An eye for an eye only ends up making the whole world blind.”
/Mahatma Gandhi

icon

sjukhus-header

Tacksamhet

 

När jag börjar skriva detta inlägg så gör jag det sittande i en stol på rum 218 på barnavdelningen på centrallasarettet i Västerås. Jag sitter här med min dotter Amanda som har en förmodad blindtarmsinflammation.
Hon sov på sjukhuset i natt och nu på morgonen packade jag ett par böcker och min IPad för en lång dags väntan tillsammans med henne.

Nu är kanske rubriken tacksamhet konstig i detta fall, med tanke på att Amanda har ont och är inlagd på sjukhuset.
Tanken är dock som följer, att vi ska vara tacksamma för den vård vi har i Sverige, att ha läkare, sjukhus med tak över huvudet, varma sjukhussängar, mediciner och alla som jobbar inom vården för vårt bästa.
All ära till dem, de gör ett jobb jag aldrig någonsin skulle klara av!

hospital
Ebola-vård i Afrika vs. operationssal i väst… Uland vs. Iland…

Vi tar så oerhört mycket för givet utan en tanke på att det finns ställen i världen och människor i världen som ligger sjuka på en skitig bakgata utan tak över huvudet, utan mediciner, utan vård, utan någon som bryr sig.
Vi borde vara oerhört tacksamma för vad vi har och inte gnälla över väntetiden på akutmottagningen eller röntgen eller vad det må vara.

Jag vet att det finns mycket inom vården att förbättra, korta ner väntetider, fler läkare och fler sköterskor, fler ambulanser, fler förlossningsavdelningar, bättre äldreomsorg, men i jämförelse med många länder…

Nu är Amanda är en stark tjej som håller modet uppe och klagar oerhört lite. Mest saknar hon kompisarna, men nu har hon ju pappa på plats hela långa dagen :-D

På medeltiden

 

Hmm… Jag undrar hur jag ska sy ihop det här? Från barnsben har jag alltid varit intresserad av historia, då inkluderat svensk historia, medeltid, kungar, slott och karoliner. Under den 1,5 år jag jobbat i Hallstahammar har jag på vägen till och från jobbet passerat en vägskylt som lyder: Fältskärs gård 2 Km.

Jag har varje gång jag sett den skylten tänkt, ”jag måste åka dit och titta”, är det bara ett namn, eller är det ett gammalt soldattorp som en fältskär bott i?

Som barn fanns det en bok i min mor och fars bokhylla som hette Karoliner.
Boken innehöll både text och många illustrationer i både färg och svart-vitt.
En bild som etsat sig fast i minnet är på en fältskär som med en bågfil amputerar ett ben på en soldat. Det har onekligen gjorts framsteg inom vården :-)

Fältskärs Gård

Tyvärr, trots att jag var 99,9% säker på att boken Karoliner nu var i min ägo, så hittar jag inte boken och kan således inte visa just den bilden som etsat sig fast!

En vacker dag ska jag även svänga av och åka de 2 kilometerna för att se vad Fältskärs Gård faktiskt är.

Vart ville jag då komma med detta? Jo, vi ska nog vara oerhört tacksamma att utvecklingen och forskningen gått framåt. Att vi nu har sjukhus, medicinska instrument, kunskap om narkos och en oerhörd kompetens.

Med tanke på att jag skriver detta från ett sjukhus så passade denna passus om fältskär in tycker jag. Jag hade nämligen tänkt blogga om just det vid något tillfälle, men inte hittat rätt inlägg, rätt ingång för ämnet.
Nu kom det naturligt, sjukvård förr och nu kan jag nog kalla det…

Den kirurgiska tråden

 

Jag begrundar utsikten från rum 218 på sjukhuset och jag ser folktandvårdens hus, ett hus där jag i unga år, som byggnadsplåtslagare lade takplåten.

folktandvården Västerås

Den kirurgiska röda tråden leder mig från huset mitt emot sal 218 till mina egna små byggprojekt. Jag har skrivit om att bygga vår egen bokhylla och nu har även funderingar börjat snurra i huvudet, kring att bygga vår egen sänggavel med inbyggda sängbord i vår egen design.

Jag måste erkänna att det än så länge blivit mycket skriveri och lite snickeri :-)

Konvalescens

 

Jag sitter här på sjukhuset och skriver. Amanda sover till och från och jag går ut i dagrummet för att fylla på min femtio-elfte kopp kaffe. Jag kan inte låta bli, även om att bara vistelsen på sjukhuset känns ”ledsam”, låta bli att le när jag ser barn som trots sin vistelse på sjukhuset, trots sin sjukdom eller skada, kan skratta, le och försöka aktivera sig, med allt från att titta på TV till att rita.

Det finns en livsglädje i deras ögon och i deras skratt som vi oftare borde komma ihåg i vardagens gråa lunk. Att vara tacksamma över livet!

Det går ingen nöd på mig och det känns bra att kunna vara vid Amandas sida när hon ligger här och väntar på vad som ska hända här näst. Det vi vet just nu är en skiktröntgen om 1,5 timme… Jag är tacksam att Amanda vill jag är hos henne!

to-do-in-a-hospital

Nu när detta inlägg lider mot sitt slut och snart når den digitala etern, så hoppar jag till en annan sorts eter. Visste ni att år 1846 genomfördes den första publika operationen med en fullt bedövad patient vid Massachusetts General Hospital, detta med just eter som anestesi. Modern narkos var född.

Dock ska den japanska läkaren Hanaoka Seishu redan år 1804 ha opererat bort ett bröst på en kvinna med bröstcancer. Kvinnan var då fullt bedövad eller medvetslös av en blandning av örter på bland annat spikklubba och stormhatt.

Bäst att avrunda detta inlägg innan jag får en spikklubba i min stormhatt :-)

Avslutningsvis kan jag säga att Amanda har återhämtat sig och att det i skrivande stund är fredag och jag längtar hem till min älskade ängel och ta helg tillsammans med henne ♥  I L O V E U ♥

”You’re in pretty good shape for the shape you are in.”
/ Dr. Seuss

doctor

Annonser
Sidebar graphics and social media links The blog on Facebook Follow me on Twitter Follow me on Pinterest Follow me on Instagram My profile on LinkedIn
%d bloggare gillar detta: